Metadaten

Walleser, Max; Heidelberger Akademie der Wissenschaften / Philosophisch-Historische Klasse [Hrsg.]
Sitzungsberichte der Heidelberger Akademie der Wissenschaften, Philosophisch-Historische Klasse (1917, 13. Abhandlung): Die Streitlosigkeit des Subhūti: ein Beitrag zur buddhistischen Legendenentwicklung — Heidelberg, 1917

DOI Seite / Zitierlink: 
https://doi.org/10.11588/diglit.37646#0024
Lizenz: Freier Zugang - alle Rechte vorbehalten
Überblick
loading ...
Faksimile
0.5
1 cm
facsimile
Vollansicht
OCR-Volltext
24

Max Walleser:

pi1) khlnäsavä2) aggadakkhineyyä3) ’va4), thero pana pindäya ca-
ranto ghare ghare mettajjhänam samäpajjitvä samäpattito vutthäya
bhikkham ganhati5) evam bhikkhädäyakänam mahapphalam bha-
vissati ’ti. Tasmä dakkhineyyänam6) aggo1) ti vutto. Attabhävo
pan’ assa sutthubhüti1) vä1) samiddho7) alamkatatoranara viya citta-
pato viya ca ativiya1) virocati8). Tasmä Subhuti ti vuccati. Tassa
panhakamme ayam änupubbikathä9).
Ayam kira Padumuttare bhagavati anuppanne yeva Hamsava-
tlnagare10) brähmanamahäsälakule nibbatti. Nandamänavo ti tassa11)
nämam akarp.su. So vayappatto tayo vede12) ugganhitvä13) tattha
säram apassanto attano parivärehi catucattällsäya14) mänavakasa-
hassehi saddhim pabbatapäde isipabbajjam pabbajitvä pancäbhinnä
attha samäpattiyo nibbattesi, anteväsike pi jhänaläbhino akäsi.
Tasmim samaye Padumuttaro bhagavä loke nibbattitvä15) Hanisava-
tlnagaram16) upanissäya viharanto ekadivasampaccüsasamaye17)lokam
olokento18) Nandatäpasassa anteväsikajatilänam19) arahattassa20) npa-
nissayam20) Nandatäpasassa21)dvlh’angehi samannägatassasävakassa
thänantarapatthanam disvä päto ’va sarlra- patijagganam katvä
pubbanhasamaye22) pattacivaram ädäya Säriputtatherassa vatthurnhi23)
vuttanayen’ eva Nandatäpasassa assamam agamäsi. Tattha 24)pba-
läphaladänan25) capupphäsanapannäpanan26) ca27) nirodhasamäpatti-
samäpajjanan28) ca vuttanayen’ eva veditabbam. Satthä pana ni-
rodhä vutthito aranavihäriyangena ca dakkhineyyangena cä ti dvlh’
angehi samannägatam ekam sävakam isiganassa pupphäsanänumo-
danam karohi ’ti änäpesi. So attano visaye thatvä tepitakam
sammasitvä anumodanam akäsi. Tassa desanävasäne satthä sayam
dhammam desesi. Desanäpariyosäne sabbe catucattällsasahassäpi29)
täpasä arahattam päpunimsu. Nandatäpaso pana anumodakassa
bhikkhuno nimittam ganhitvä30) satthu desanänusärena31) nänam
pesetum näsakkhi82). Satthä etha bhikkhavo’ ti sesabhikkünam33)
hattham pasäresi. Sabbe34) antarahitakesamassü iddhimayapa-
rikkhärä vassasatikattherä35) viya ahesum. Nandatäpaso Tathäga-
J) Ph. omit. — 2) Ph. °savänam, — 3) M9. Ph. °yyo. — 4) Mg. T. Ph. omit.
— 5) M10. °L1 ti. — 6) Ph. °yyä. — 7) Ph. susa°. — 8) Ph. ativi0. — 9) M10. T.
Ph. Ed. anu°. — 10) H. °ti°. — u) H. ’ssa. — 12) Ph. bede. — 13) Ph. uffahetvä,
— 14) M10, °lisä. — 15) Ph. °ttetva. — 16) H. °ti°. — 17) Ph. °yam. — 18) M9. T. vo°.
— 19) H. 0nan ca ara°. •— 20) Ph. °ttupani°. — 21) Ph. add. ca. — 22) Ph. °yam. —
23) Ph. vatthuyam. — 24-25) Ph. phaladänafi. — 26) T. °pana- — 27) T omit. —
2S) M10. omit. — 29) Ph. °sahassa. — 30) M10. gahetvä. —31) Ph. °säre. — 32) Ph.
na s°. ■— 33) M10. sesänam. — 34) Ph. add. pi. — 36) M9. M10. Ph. °ro; Ph.
satthika9.
 
Annotationen
© Heidelberger Akademie der Wissenschaften