Metadaten

Heidelberger Akademie der Wissenschaften / Philosophisch-Historische Klasse [Hrsg.]; Walleser, Max [Bearb.]
Sitzungsberichte der Heidelberger Akademie der Wissenschaften, Philosophisch-Historische Klasse (1916, 12. Abhandlung): Aparimitāyur-jñāna-nāma-mahāyāna-sūtram: nach einer nepalesischen Sanskrit-Handschrift mit der tibetischen und chinesischen Version — Heidelberg, 1916

DOI Seite / Zitierlink: 
https://doi.org/10.11588/diglit.34083#0026
Lizenz: Freier Zugang - alle Rechte vorbehalten
Überblick
loading ...
Faksimile
0.5
1 cm
facsimile
Vollansicht
OCR-Volltext
26

Max Walleser:

!!!. Tibetische Version.
(P) rgyar gar skad du, ärya-aparimita-äyur-jnäna-näma-mahä-
yana sütra,
bod skad du, hphags pa tshe dah ye qes dpag tu med pa
5zhes bya ba theg pa chen pohi mdo.
sahs rgyas dah byah chub serns dpah thams cad ia phyag
htshal io. fd)
hdi skad hdag gis thos pa dus gcig na, bcom ldan hdas
mnan du yod pa na hdze t.ahi tshai mgon med zas sbyin gyi
10 kun dgah ra ba na, dge sion (9^) hrgya phrag phyed dah bcu gsum
gyi dge sloh gi dge hdun chen po dah, byah chub sems dpah sems
dpah chen po rab tu man po dag dah thabs gcig tu bzhugs so.
de nas bcom ldan hdas kyis hjam dpal gzhon nur gyur pa ia bkah
stsal pa hjam dpai steh gi phyogs na hjig rten gyi khams yon tan
15 dpag tu med pa zhes bya ba zhig yod de, de na de bzhin g?eg*s
pa dgra bcom pa yah dag par rdzogs (2^) pahi sans rgyas tshe
dan ye pes dpag tu med pa cin tu rnam par hes pa gzi brjid kyi
rgyal po zhes bya ba bzhugs so. tshe hdzin cih tshe mthar phyin
par gzhes te sems can rnams ia chos kyah ston to. hjam dpai
20 gzhon nur gyur pa hon cig, hdzam buhi giih hdihi mi rnams ni
tshe thuh ba ias tshe lo brgya thub pa ca stag ste, de dag las
kyah phal cher dus ma yin par hchi bar bstan to. hjam dpai
sems can gan dag de bzhin gcegs pa tshe cipag tu med pa dehi
yon tan dah bshags pa yohs su brjod pa zhes bya bahi chos kyi
25rnam grahs hdi yi ger hdri (3") ham, yi ger hdrir hjug gam, mih
tsam han tam, kiog pa nas glegs bam la bris te khyim na hchan
bar byed dam, me tog dah, bdug pa dah, spos dah, phreh ba
rnams kyis rnchod par hgyur ba de dag gi tshe yohs su zad pa
ias tshe lo brgya thub par hgyur ro. hjam dpai sems can gah
30 dag tshe dah ye ces dpag tu med par (pn tu rnam par lies pa
gzi brjid kyi rgyal pohi mtshan brgya rtsa brgyad thos par gyur
pa de dag gi tshe yah hphei bar hgyur ro. sems can gah dag
tshe zad kar mtshan hchah bar gyur pa de dag gi tshe (3^*) yah
rnam par hphel bar hgyur ro. hjam dpal de lta bas na rigs kyi
35 bu ham rigs kyi bu mo tshe rih bar hdod pa de dag de bzhin
gcegs pa tshe dpag tu med pa dehi mtshan brgya rtsa brgyad han
tam, yi ger hdri ham, yi ger hdrir hjug na de dag gi yon tan dah
iegs par hgyur ba ni hdi dag go.
 
Annotationen
© Heidelberger Akademie der Wissenschaften